Feministisk ekonomisk teori fokuserar på relationen mellan genus och ekonomi. Därmed tar feministisk ekonomi också hänsyn till den obetalda delen av ekonomin och samhället som inte sker på en marknad och undersöker drivkrafterna bakom vanliga dikotomier som ekonomiskt-socialt, produktiv-reproduktivt, maskulint-kvinnligt, betalt-icke betalt eller offentligt-privat. Feministisk ekonomi analyserar dessutom patriarkatet och kapitalismen som inbördes relaterade former av dominans. Mot denna bakgrund uppstår frågor om fördelning och förfogande av egendom, inkomster, makt, kunskap och den egna kroppen.
Eftersom liberala och konstruktivistiska forskningstraditioner existerar vid sidan av kritiska traditioner inom feministisk ekonomi kan feministisk ekonomi inte betraktas som ett sammanhängande paradigm. Det som förenar alla dessa synsätt är fokus på reproduktion, vård och relationerna mellan statlig politik, vetenskap, språk, tillväxt och könsrelationer. Feministisk ekonomi kritiserar att ekonomin är blind när det gäller kvinnors erfarenheter och lyfter fram att kvinnor knappt är representerade inom den ekonomiska disciplinen, vilket i sin tur påverkar de vetenskapliga resultaten. Feministisk ekonomi pekar därför på det faktum att vetenskapliga rön, gemensamma idéer och samhället som helhet formas av maktrelationer. Till exempel har analysen av könsrelationer endast långsamt tagit sig in på ekonomins område, trots att kvinnorörelsen har varit aktiv i århundraden.
Centrala frågor som fokuseras på inom feministiska ekonomi är följande:
- Varför har hushållsarbete och omsorg inte erkänts som arbete inom ekonomin sedan 1800-talet och varför behandlas de inte i ekonomiska teorier?
- Vilka dynamiker driver och framträder ur de utbredda dikotomierna ekonomiskt-socialt, produktivt-reproduktivt, manligt-kvinnligt, betalt-icke betalt, offentligt-privat?
- Hur ser kvinnors nuvarande situation ut när det gäller deltagande på arbetsmarknaden och löneinkomster och vilka sociala processer ligger bakom denna situation?
- Varför motsvarar bilden av en rationell, egoistisk, objektiv, nyttomaximerande homo economicus snarare en maskulin stereotyp och vad betyder detta för vetenskapliga resultat?
- Vilka är de könsspecifika effekterna av makroekonomisk politik och hur skulle diskussionerna om makroekonomiska aspekter, t.ex. offentliga utgifter, tillväxt eller internationell handel, se ut om ekonomin inte var blind för könsrelationer?